lördag 29 juni 2013

Min bästa Texassenator




Det här är Wendy Davis och hon är min nya idol.

I the great state of Texas är det knallrött i de olika husen som bestämmer saker, och det gör att republikanerna kan göra en massa saker som man i vanliga fall inte kan.
En sak man till exempel kan göra, om man råkar ha majoritet, är att skaffa sig en sneaky specialperiod med specialregler vilket gör att man lättare kan godkänna lagförslag som kanske är kontroversiella.
Som kanske (läs med största sannolikhet) inte skulle gå igenom om man gjorde en normal omröstning.

Ett exempel på ett sådant lagförslag som republikanerna i Texas vill driva igenom är en lag som dels skulle förbjuda alla aborter efter 20 veckor i hela staten och dels skärpa reglerna för hur en abortklinik ska se ut vilket skulle leda till att 37 av 42 ställen som erbjuder abort skulle behöva stängas.
Texas är alltså lite större än Frankrike, det bor nästan 24 miljoner människor där (typ tvåochettthalvt Sverige).
Med den här lagen skulle de alltså få dela på 5 ställen som erbjuder en abort.

Hursomhelst har folk i Texas har lackat på det här och de har rest från hela staten till Austin där alla sådana här förhandlingar hålls. De har demonstrerat och uttryckt sitt missnöje på olika sätt, och de lyckades därigenom sakta ner processen rätt mycket.
Men inte tillräckligt, det skulle ändå bli en omröstning, på den sista dagen i den specialperioden.

Då lovade Wendy Davis, demokratisk senator i Texas, att hon personligen skulle göra en filibuster om det var vad som krävdes.

En filibuster är i princip en förhalning - man pratar och pratar tills ingen orkar lyssna, eller som i det här fallet, tills specialperioden är slut.
Det här är rätt vanligt i amerikansk politik, just nu filibustrar republikanerna nästan alla förslag som kommer upp i House of Representatives (om jag inte har missat nåt, rätta mig om jag har fel vart det nu än är - de brukar filibustra) - MEN! specialgrejen med just den här filibustern är att House of Texas har mycket striktare regler för hur en filibuster kan/får gå till.

Bara en person per möte/ämne får göra en filibuster, och den personen måste stå upp under hela anförandet, utan stöd, utan mat eller dryck, utan minsta paus, och utan att någonsin frångå ämnet.


Detta gjorde Wendy Davis i 11 timmar i sträck.
Omröstningen kunde inte genomföras.

Jag är så sjukt imponerad.


(Bästa senator, inte som i #bästabeatrice utan som i "poliser är det bästa jag vet, näst rabarberkräm")


fredag 19 april 2013

Lutar åt pessimist

Jag funderar på huruvida jag är optimist eller pessimist om jag tror att alternativ två är klart enklare än alternativ ett.


http://asiktsregistret.wordpress.com/2012/08/28/doden-doden/

torsdag 4 april 2013

Heja Facebook

För övrigt suger Facebook - det här är deras reaktion på gruppen:







Ja men nuuuu känns det okej!
Kom igen Facebook - shape it up!



Fuck yeah!

Ibland blir man bara så jävla glad!

Det har ju snackats en hel del om näthat och sexism på nätet på sistone i och med Uppdrag Gransknings reportage, och sånt kan få mig att känna mig väldigt maktlös.
Det finns liksom inget hopp när flera tusen människor känner att det är okej att hatmaila håriga kvinnor, eller att våldtäktshota folk som påtalar att Tupac är dömd sexförbrytare och kanske inte helt lämpligt tröjmotiv, eller slutshamea en modig tjej som berättar att hon blivit våldtagen.
Det finns inget hopp när unga grabbar kan bära runt på en medvetslös tjej i timtal, pissa på henne, sticka upp fingrar i fittan på henne - all möjlig skit - utan att folk stoppar dem och efteråt vinklas det som att det var hemskt att de här unga grabbarnas fotbollskarriärer kommer bli förstörda av de här domarna.

Så därför känns det så jävla upplyftande när man hittar den här gruppen:
http://www.facebook.com/groups/182519745227410/





"Alla tjejer är horor", drivs att ett gäng unga grabbar i 16-18-årsåldern och är sexistiskt som bara den, men det upplyftande är att FOLK TAR TAG I DET!

- Vem polisanmäler? - Vad heter deras föräldrar? - och allt funkar!

Polisen tar allvarligt på det och det får nyhetsplats!
Plötsligt känns det som att världen går att förändra!

Jag uppdaterar när jag har mer koll.



onsdag 3 april 2013

Hen


" Vidare är det ett enda stort fett självbedrägeri man håller på med när man ens börjar diskutera i termer som ”hen”. Människan är rent adekvat i text en hon, men när refererar till den äldre man som jag vill ge min stol på bussen, inte för helvete säger jag ”vill hen ha min sittplats?” "

http://theoddway.colin.se/2013/04/02/den-standiga-debatten/


Nej man säger "Vill du ha min sittplats?" - gammalt som gatan och alldeles genusneutralt.
Och barnen klarar sig utmärkt såvitt jag kan se.



måndag 1 april 2013

Välkommen

Hej, jag heter Tove.
Det här är min blogg.

Jag är sjukt jävla osäker på hur det här ska gå till egentligen, men det får väl bli vad det blir.
Planen är att jag ska skriva om saker som gör mig förbannad eller glad, eller kanske om saker som förbryllar mig.
Troligen kommer jag skriva en hel del om folks idioti i största allmänhet, men jag ska också anstränga mig för att vara nyanserad.
Det kommer och handla om politik och feminism, om frustration och framgångar men framförallt om mig och mina åsikter.
Just nu går jag på konstskola så i början kommer det troligen vara en del konst också.

Ni ska bara få sitta här och njuta medan mitt magnifika ego byggs up inför era ögon.
I nuläget är det inte magnifikt så det förslår, men det har viss potential att svälla ut och bli ohanterligt, jag jobbar på det.


Här ska jag odla min hybris för den kan fan komma väl till pass här i livet.